Varför vi sover

Oavsett om vi tränar eller jobbar hemifrån (eller på ett kontor) är hög intensitet ett läge vi ofta hyllar. Även om det kan ge imponerande resultat på kort sikt är det omöjligt att hålla ett sådant slitsamt tempo utan återhämtning. 

Från muskelreparation och ämnesomsättning till att förebygga sjukdom och stödja vårt känslomässiga välbefinnande - sömn är avgörande för alla. Så om du också har fått för dig att utbrändhet är priset du måste betala för framgång, eller undrat varför vi behöver sova egentligen? Här nedan får du lära dig om de olika teorierna och fördelarna som sömn kan bidra med för din mentala, emotionella och fysiska hälsa.

För att spara energi

En populär teori som eventuellt kan besvara frågan "varför vi sover?" är energisparteorin. Denna teori antyder att sömnens huvudsakliga syfte från början var att minska energiförbrukningen under kvällarna, när det en gång var svårt och ineffektivt att jaga mat. Detta stöds även av att vår ämnesomsättning sjunker på natten. Forskning tyder på att en genomsnittlig natts sömn (åtta timmar) hos en människa kan ge en dagliga energibesparingar på 35 %. 

För cellreparation och tillväxt

Vissa forskare tror också att anledningen till varför vi behöver sova inte bara handlar om att känna sig utvilad, utan om att återställa allt från våra muskler till vårt immunförsvar. Den återställande teorin säger att sömn är nödvändig för att våra celler ska kunna reparera sig och växa på nytt. 

En studie från 2009 av Carnegie Mellon University visade att personer som fick sju timmars sömn eller mindre hade tre gånger så stor risk att bli sjuka vid exponering för vanlig förkylning jämfört med dem som fick åtta timmars sömn eller mer. Sömn kan också kopplas till att stödja viktiga processer som: 

• Muskelreparation
• Proteinsyntes
• Vävnadstillväxt
• Hormonutsöndring

För att bibehålla en frisk hjärnfunktion

En annan stor fördel med sömn är dess effekt på hjärnan. En natt med god sömn är ungefär som att trycka på "återställ"-knappen för hjärnan. Under dagens gång fylls hjärnan med aktivitet. En biprodukt av denna aktivitet är ett ämne som kallas adenosin. Det är det som samlas upp av all denna aktivitet och får oss att känna oss trötta. Under sömnen rensar kroppen ut adenosinet för att återställa systemet, så att du känner dig utvilad och pigg när du vaknar. Forskning tyder på att en natt med skön, återhämtande sömn bidrar också till minnet samt till att rensa bort onödig information som annars byggs upp i nervsystemet. Sömn bidrar också till:

• Inlärning
• Problemlösningsförmåga
• Kreativitet
• Beslutsfattande
• Fokus
• Koncentration

Att stödja känslomässigt välmående

Utöver de kognitiva fördelarna är känslomässigt välmående ytterligare ett svar på frågan: "Varför behöver människor sova?” Forskare vet detta eftersom aktiviteten ökar i hjärnområden som styr känslor, däribland amygdala, som hjälper till att reglera vår rädslorespons och vår reaktion i stressande situationer. Med tillräckligt med sömn kan vi hantera stress med lugn och samlat sinne. Forskning tyder på att sömn och psykisk hälsa hänger ihop. Sömnstörningar kan till exempel bidra till psykisk ohälsa, men psykisk ohälsa kan också påverka sömnen. Att behandla det ena kan ha en positiv effekt på det andra.

Att stärka immunförsvaret

Ett annat system som är beroende av sömn är immunförsvaret. När vi sover bygger vi upp antikroppar, immunceller och proteiner som kallas cytokiner, vilka alla hjälper till att bekämpa inflammation och förebygga sjukdom. Forskning visar att sömnbrist hämmar immunförsvaret vilket gör oss mer mottagliga för sjukdom. Tillräckligt med sömn, särskilt när vi känner oss krassliga, är därför avgörande för att kroppen ska kunna stärka sig själv.  

Att hålla en hälsosam vikt

Sömn stödjer också hur vi reglerar vår aptit och håller en hälsosam vikt. Hormoner som grelin och leptin styr det vi tolkar som sug och mättnad. När vi sover minskar grelin (sughormonet) eftersom vi förbrukar mindre energi. Men vid sömnbrist uppstår en obalans som höjer grelinnivåerna och sänker leptinet (mättnadshormonet), vilket ökar hungersuget. Forskning visar att kronisk sömnbrist under fem nätter i följd eller mer har kopplats till fetma, metabolt syndrom och typ 2-diabetes. 

Att skydda mot insulinresistens

Ett annat hormon som visat sig påverkas av sömnbrist är insulin. Det är ett hormon som hjälper våra celler att använda glukos, eller socker, som energi. Flera studier har på senare år visat ett direkt samband mellan sömnbrist och insulinresistens. 

Insulinresistens uppstår när celler, muskler och fett inte längre svarar på eller utnyttjar det socker eller den energi som tillförs. En studie testade sju friska unga män och kvinnor under åtta dygn i ett sömnlaboratorium. De sov normalt fyra av nätterna, men under de andra nätterna var de begränsade till 4,5 timmars sömn. För att neutralisera effekterna av aptit eller överätande kontrollerades deltagarnas måltider och kaloriintag noggrant. 

Blodprover visade att deltagarnas totala insulinkänslighet var 16 % lägre än efter nätter med normal sömn. De fann att fettcellernas känslighet för insulin sjönk med 30 %, vilket liknar de nivåer som vanligtvis ses hos personer med fetma eller diabetes. För att sätta resultaten i perspektiv: effekterna av bara fyra dagars sömnbrist på insulinresistensen motsvarar en metabolisk åldrande på 10 till 20 år (!). Vi behöver inte bara sömn i allmänhet - våra fettceller behöver sömn i synnerhet, och när de inte får tillräckligt blir de metaboliskt tröga.

För att hålla hjärtat friskt

Att besvara frågan, "Varför behöver vi sova?" är ett enkelt men samtidigt omfattande svar. Enkelt eftersom sömn tydligt påverkar allt vi gör, men omfattande eftersom de fysiska, mentala och känslomässiga effekterna sträcker sig långt, både på kort och lång sikt. 

Många av oss känner igen den där sega, obehagliga känslan efter dålig sömn - när vi inte får de sju timmar som rekommenderas av Centers for Disease Control and Prevention (CDC). Men regelbunden sömnbrist har kopplats till flera allvarligare sjukdomar, långt utöver att bara känna sig lite hängig. Långvarig sömnbrist kopplas till högt blodtryck, inflammation, förhöjt kortisol, viktökning och insulinresistens. Med tiden förstärker dessa faktorer varandra och ökar risken för hjärtsjukdom. Så sömn kan faktiskt skydda hjärtat, och att förbättra sina sömnvanor kan vara ett proaktivt steg mot god hälsa, både på kort och lång sikt.