Från obegripligt mummel till samtal värdiga en podcast - det är mycket vi fortfarande inte vet om att prata i sömnen. Om en partner eller kanske till och med en sidosittare på flyget har avslöjat att du gör det, kanske du undrar varför pratar jag i sömnen? I den här artikeln går vi igenom vad forskningen faktiskt säger, så att du kan lära dig mer om vad som gör detta till en ofarlig vana eller ett tecken på något allvarligare. Här är vad du ska hålla utkik efter och vad du kan göra åt att prata i sömnen.

Är det vanligt att prata i sömnen?

Experter har funnit att upp till 70 % av alla människor någon gång i livet har upplevt episoder av att prata i sömnen. Vi vet att ungefär hälften av alla barn mellan 3 och 13 år pratar i sömnen vid något tillfälle, och det tycks drabba pojkar och flickor i samma utsträckning. Det är dock inte alltid ett återkommande fenomen, och även de som pratar i sömnen regelbundet måste spelas in i minst fyra nätter för att man ska kunna dokumentera en enda episod.

Vad orsakar att man pratar i sömnen?

Experter är inte helt säkra på varför människor pratar i sömnen, men mycket tyder på att det kan ha med genetik att göra. I en tvillingstudie från 1990 kom forskare fram till att att prata i sömnen förekom oftare tillsammans med sömngång, tandgnissling och mardrömmar hos både barn och vuxna. Det verkar också finnas ett samband mellan att prata i sömnen och vissa psykiska tillstånd, särskilt posttraumatiskt stressyndrom (PTSD).
En annan studie som undersökte varför människor pratar i sömnen fann att det var vanligare bland barn som hade upplevt stressande händelser eller som hade symtom på ångest, depression eller beteendestörningar. Vissa experter tror att det kan ha samband med drömmar och hur hjärnan lagrar minnen under sömnen. Ibland kan sömnprat vara kopplat till sömnstörningar som sömngång, nattskräck, REM sleep behaviour disorder (beteendestörning under REM-sömn) och tillstånd som gör att man känner sig förvirrad när man vaknar.

REM Sleep Behaviour Disorder

REM sleep behaviour disorder (RBD) uppstår när kroppen inte går in i den tillfälliga förlamning som normalt sker under REM-sömnen (den sömnfas med snabba ögonrörelser) och som annars håller kroppen säker medan man drömmer. RBD kan orsaka ovanliga beteenden under REM-sömnen, som att prata, gå, röra sig, vissla eller ropa i sömnen - och i det här fallet är sömnprat mer oroande eftersom den vanliga förlamningen uteblir.

RBD är vanligt hos personer med neurologiska sjukdomar som Parkinsons sjukdom och demens. I en liten studie med fyra patienter med Parkinsons sjukdom minskade CBD symtomen på REM sleep behaviour disorder från 2-7 störningar per vecka till 0-1 per vecka.

Vilka är symtomen på att prata i sömnen?

Huvudsymtomet vid sömnprat är att man talar under sömnen utan att vara medveten om det. Det kan låta som enstaka ord, korta fraser eller hela meningar. Vanligtvis handlar det inte om verkliga händelser eller minnen, men det kan vara högt, tydligt och lätt att förstå, eller tyst och obegripligt. De som drabbas av nattskräck kan säga saker som speglar rädsla eller ångest. Sömnexperter betraktar sömnprat som ofarligt och rekommenderar oftast ingen behandling om det inte förekommer tillsammans med andra rörelser.

Bör jag söka hjälp för att jag pratar i sömnen?

För de flesta är sömnprat ofarligt, men det kan störa. Om du upplever att det påverkar din livskvalitet bör du prata med din läkare, särskilt om du börjar märka av andra symtom som:

• Trötthet under dagen
• Högljudda snarkningar
• Sömnapné
• Ovanliga rörelser på natten
• Sömnprat som börjar först i vuxen ålder
• Episoder av förvirring nattetid
• Nyligen genomgången feber eller sjukdom

Vad kan jag göra för att sluta prata i sömnen?

Varje situation är unik, och eftersom det fortfarande finns lite forskning på området är det svårt att veta hur man ska stoppa sömnprat. I de sällsynta fall då behandling har använts tittar läkare först på bidragande faktorer, som biverkningar av mediciner eller andra medicinska tillstånd. Den bästa behandlingen är att förbättra dina sömnvanor. Det gör du genom att ha god sömnhygien, vilket bland annat innebär att lägga dig vid en tid som ger dig tillräckligt med tid att gå igenom alla sömnfaser. Det är också bra att gå och lägga sig och vakna vid samma tid varje dag. Att skapa en lugn, bekväm och avslappnande sömnmiljö hjälper också.

Ha ett fast sömnschema

En fast läggnings- och uppvakningstid kan hjälpa dig att anpassa dig till ett nytt sömnschema. Välj att gå och lägga dig och sova vid samma tid varje dag - och håll fast vid det, även på helgerna. Om du håller dig inom 20 minuter från den valda tiden kan du träna kropp och sinne att varva ner och vakna upp. Ett annat sätt att göra övergången enklare är med Loftie Väckarklocka, ett tvåfasigt alarm som efterliknar kroppens naturliga uppvakningsprocess och väcker dig gradvis. Har du fortfarande svårt att hålla din läggtid? Prova att flytta fram läggdags med 15 eller 30 minuter tidigare varje kväll, så att du känner dig utvilad utan att ligga och vrida dig sömnlös.

Undvik stimulantia nära läggdags

Det kan vara frestande att ta till saker som alkohol, koffein och tobak när du har svårt att sova eller hålla dig vaken, men de kan ha motsatt effekt. Att dricka även en måttlig mängd alkohol kan fördröja och minska din REM-sömn. Beroende på mängd och tidpunkt kan koffein leda till sömnbrist genom att minska mängden djupsömn och REM-sömn och öka antalet uppvaknanden under natten. Om du har problem med sömnen eller pratar i sömnen är det bäst att undvika alkohol, koffein och tobak.

Gör ditt sovrum till en sömnoas

Skapa en mysig oas som tilltalar alla dina sinnen för att hjälpa dig känna dig avslappnad. Håll det enkelt med bekväma sängkläder och dämpad belysning. Extra bekvämligheter som tyngdtäcken och en sval rumstemperatur på cirka 18 grader kan också hjälpa. Den här typen av svalka kan hjälpa kroppen att naturligt producera melatonin, vilket gör att du somnar snabbare. Om du bor i en stad eller har mycket omgivande ljud kan du prova att maskera ljudet med en lugnande ljudmaskin. Loftie Väckarklocka har en mängd olika lugnande inställningar med ljud, andningsövningar och meditationer som kan hjälpa dig.

Automatisera ljusexponeringen

Forskning visar att ljus är en av de största störningsfaktorerna för sömnen på grund av dess effekt på melatonin. Mörka rum på natten främjar melatoninproduktionen, vilket gör att du känner dig naturligt sömnig. Det är bäst att ha en belysning i sovrummet som stödjer din naturliga sömn- och vakenhetscykel, som Loftie Lampa. Den ljusnar gradvis på morgonen och dämpas på kvällen för att signalera till kroppen att det är dags att gå och lägga sig.