Min mobil har varit en trogen, mångårig sängkamrat, men oss emellan har vi ett komplicerat förhållande. Den stjäl visserligen inte mina bambulakan eller dreglar på min kudde, men den håller det blå ljuset tänt medan jag ligger klarvaken och klamrar mig fast vid den långt efter läggdags, med ögonen vidöppna som en flicka i en Margaret Keane-målning.
Jag längtade desperat efter att skörda alla de fördelar sömnen ger (stresslindring, bättre humör och immunförsvar, ett starkare hjärta, för att nämna några). Istället var min hjärna ständigt överstimulerad av att svara på sms som gott och väl kunde vänta till nästa dag, fästa balkonginspiration på digitala moodboards eller försvinna ner i ett kaninhål av TikTok-skönhetstips.
När jag började nicka till vid skrivbordet mitt under dagens Zoom-möten insåg jag att något behövde förändras i mitt liv. För att skapa en hälsosam morgon- och kvällsrutin som skulle göra det omöjliga möjligt - sju timmar av salig vila - var jag tvungen att sluta sova med mobilen i sängen. Det första steget var att sätta min tillit till en väckarklocka som var skapad för att hjälpa mig hitta lugnet istället för kaos och brus. Här är vad som hände när jag gjorde mitt sovrum till en teknikfri zon i en vecka.
Vet du hur läggdags känns de första nätterna efter att ett förhållande tagit slut? Känslan av tomhet och osäkerhet som sakta byts ut mot lättnad och kontakt med sina egna behov? Ungefär så kändes det utan mobilen i sängen. Först, när jag medvetet blundade och signalerade till min tänkande hjärna att jag var den som bestämde när vi skulle vila, gick den i panik. Utan alla distraktioner blev det tyst - kanske alldeles för tyst för att vara min första natt utan teknik. Kan jag fästa inredningsinspiration i hjärnan? Tänk om jag inte har någonstans att skriva ner en genial idé eller något jag plötsligt kommer ihåg att jag måste göra? Vem är det som sms:ar mig?
Loftie må hålla det enkelt, men det är en smart liten klocka. Den visste att jag inte kunde somna till total tystnad rakt av. Jag bläddrade bland de inbyggda ljudlandskapen och tänkte på hur avslappnad jag känner mig i naturen, så jag valde "Distant Valley". Ljudbilden påminde mig om mina resor till Costa Rica, om att lyssna på det märkligt lugnande ljudet av en hackspett som trummar, tillsammans med en symfoni av kvittrande fåglar. Kanske var det att inte ha något att göra eller se som en gratis semester. Ångesten över att inte kunna kolla mejlen försvann, och jag somnade utan att ta med mig dagen in i sömnen.
På morgonen lockade det tvåstegs alarmsystemet mig tillbaka till världen lika lugnt som en omtänksam människa skulle gjort. Jag skrev dagbok, mediterade och gjorde en tacksamhetslista - vanor jag haft i flera år, men som nästan alltid avbröts av att mobilen pep.
På dag fyra bestämde jag mig för att lägga till dagboksskrivande och kvällsmeditation i min nattliga rutin. Utan sin medbrottsling lärde sig min rastlösa hjärna att lugna ner sig och bara vara närvarande. Jag lade en liten anteckningsbok på nattduksbordet ifall en tanke jag behövde skriva ner dök upp. Med bara pappersblad och en penna skrev jag mer än en tanke - jag skrev fritt, utan att distraheras av appar som lockade mig att engagera mig i dem.
På morgonen vaknade jag inte längre med känslan av en elefant på bröstet. Min att göra-lista var bokstavligen utom syn- och sinnehåll. Utan den hetsiga, ångestfyllda energin som en gång kastade ut mig ur sängen kunde jag glida in i en morgonmeditation utan att stressa över dagen som väntade. Jag lät mig inte längre uppslukas av andras behov, utan visade upp mig för mig själv först, innan jag tog hand om resten av min värld.
I Healing Darkness for Sleep, en guidad meditation, säger berättaren Jennifer Piercy: "Vi lever i en tid av skräpljus, överstimulerade, ångestfyllda, inflammerade; våra känsliga biorytmer är bokstavligen hjärntvättade till att tro att vi alltid bör vara vakna och att det inte är tryggt att vila." Jag tänkte på alla behandlingar och produkter jag investerar i för min hälsa, men aldrig hade tänkt på att investera i sömnens läkande fördelar. Utan mobilen kunde jag koppla bort mig från den tänkande världen och nå mina undermedvetna tankar eller stillheten i att inte tänka alls. Båda är enormt värdefulla för min fysiska hälsa, mitt mentala välbefinnande och hur jag behandlar mig själv och möter världen.
Jag sov inte bara djupare - jag fick också gåvorna tid, lugn och ro. När jag hämtade mobilen på morgonen och bläddrade igenom mina notiser insåg jag att jag inte hade missat särskilt mycket. Men jag blev medveten om hur mycket jag hade gått miste om genom att somna uppkopplad till världen istället för till mig själv.
